Med tiden hittas nya buggar eller nya faciliteter läggs till i våra elektroniska prylar. Förra veckan kom ny version till min nya Garmin Edge 1000, men mer om denna nya leksak senare. Igår kom följande uppdateringar:
iPhone iOS 7.1.2
iPad iOS 7.1.2
Android 4.4.4 för min Nexus 7
Pebble iOS app 2.2.2
Pebble fw 2.3.0
Satte igång alla uppdateringar samtidigt, så helt plötsligt kände jag mig väldigt utestängd från världen och väldigt ensam irl.
Nu väntar jag bara på att Bruse 2.0 släpps, så det blir lite ordning på den här kroppen.
Och andra egendomliga men samtidigt både sanningsenliga och roliga kommentarer fäller min naprapat Thérèse på Backbone. Rubricerad kommentar fälldes när hon tog i extra hårt så jag tappade andan, efter att jag fällde kommentaren ”du är väl ingen gnällig fotbollsspelare” (se regel #4). Känslig fråga det där tydligen.
Ont ska med Thérèse fördrivas
Är en annan rolig kommentar som är lika sann. När hon med hjälp av sina tummar eller armbågar ger som mest tryck och det gör sådär jävla skönont, då vet jag att det blir bra efteråt.
Måste erkänna att jag är lite småkär i henne. Eller iallafall i hennes armbågar och tummar. Jag har ju faktiskt ingen aning om hur hon ser ut, om hon är snygg, är blond eller ser förjävlig ut. Jag ligger ju mest å stirrar ned genom ett dasslock. Dock vet jag att hon har en snygg cykel! Vad mer behövs för äkta kärlek?
Den skarpsynte läsaren, ser direkt att det inte är 23 cyklister på bilden. Den togs innan alla hade kommit.
Igår lördag sattes ett årsbästa, då hela 23 glada cyklister dök upp vid Farsta simhall klockan 10 för att delta i Vinterklungan och lite cykling på Södertörn. Vi blev två grupper, Mikael tog mellangruppen och resterande 12 tog jag, med loken Stefan som draghjälp till Huddinge. det var grym motvind och trots att vi alla låg på rulle bakom icke kortväxta Stefan, fick vi kämpa hårt. Självklart började min höft smärta.
Det där med fartsträckor har jag dragit ned på, men vid de två brantaste backarna vid Pålamalm, de är faktiskt runt 13%, lät jag alla klättra på eget bevåg, med samling på krönet. Förvisso är det en övning i sig att hålla ihop en klunga i två raka snygga led i en brant, men med tunga cyklar och tunga dubbdäck, är det ganska hopplöst.
Återsamlingen blev som vanligt vid korsningen vid Södertäljevägen, och högen av bananskal växer sig allt högre. Måste föreviga den nästa gång.
Hemåt gick det naturligtvis geschwindt i medvinden, men motvinden hade redan tagit två offer, men nej, de fick inte cykla hem själva eller ta pendeln. Vi sänkte farten och höll koll på dom.
Som vanligt blev det raggmunk och fläsk med kaffe och en Heineken på Farsta gård. och då jag hade hela sju tjejer i min grupp, satte jag mig såklart vid tjejbordet! Hamnade brevid exet och la in en hint om att jag gärna följer med till Åre igen.